Energi Påverkan
Projekt:

137. Rimlig nivå på nollemission-byggnader 2050

Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska alla byggnader vara nollemissionsbyggnader år 2050. Boverket har därav ett regeringsuppdrag att fastställa en definition för nollemissionsbyggnader för befintliga byggnader i enighet med (EPBD), dvs en nivå som byggnader uppförda före 31 december 2020 ska uppnå år 2050. De kan anpassa nivåer för befintliga byggnader beroende på byggnadstyp, ålder och renoveringsmöjligheter men nivåer måste åtminstone vara kostnadsoptimala. Detta innebär att nivåerna minst måste vara kostnadseffektiva med avseende på investeringskostnader, energibesparingar och underhåll sammantaget sett över hela livscykeln. Förslaget planeras att skickas ut på remiss i slutet av juni med en remisstid sannolikt till början av september och därefter bearbetas för ett färdigt förslag tidigt 2026. Det är viktigt att nivåerna som Boverket föreslår hamnar rätt. Om nivåerna blir för lätta är det sannolikt att fastighetsägare genomför begränsade energirenoveringar i det befintliga beståndet med följd att Sverige inte kommer att klara sina klimatmål eller energieffektiviseringsmål enligt energieffektiviseringsdirektivet (EED). Om nivåerna skulle sättas för skarpa och det blir för kostsamt att genomföra energirenoveringar är det sannolikt att fastighetsägare avstår renovering och låter byggnader förfalla. I båda fall riskeras en avstannande marknad för energieffektivisering i byggnader. Idag har flera elteknikföretag etablerat en affärsverksamhet med att renovera och energieffektivisera det befintliga beståndet. Med rätt nivå på definition för nollemissionsbyggnader kommer marknaden att utökas med följd av långsiktig tillväxt i elteknikbranschen och gynnsammare förutsättningar för innovationer och teknikutveckling. Genom att undersöka idag genomförda EPC-projekt (Energy Performance Contract vilket innebär en energikartläggning, genomförande av åtgärder och uppföljning att utlovad energiprestanda uppnås) eller andra energirenoveringsprojekt av byggnader går det att fastställa vilka investeringar fastighetsägare väljer att genomföra för att minska byggnadens energianvändning. Det visar därmed på vilken nivå fastighetsägare bedömer vara kostnadsoptimala. Vidare ska energitjänstemarknaden, som EPC och energirenoveringar, främjas enligt EED artikel 29, vilket goda exempel av genomförda EPC-projekt kan bidra till. Installatörsföretagen skulle vilja utvärdera vilka nivåer på energiprestanda som deras medlemmar har nått när de har genomfört EPC-projekt eller andra energirenoveringsprojekt med uppföljning av utfallet och visa på möjligheter med EPC-projekt för att främja marknaden för elteknikföretagen som arbetar med energieffektivisering.
Project Marketing Photo
Project Marketing Photo
Syftet med projektet är att fortsatt stimulera en marknad för energirenoveringsprojekt, gärna i formen av EPC, och på så sätt stärka den del av elteknikbranschen som jobbar med sådana projekt. Projektet har följande mål:
  • Ta fram analysresultatet om vilken kostnadsoptimal energirenovering som genomförs idag och ställa det i relation till en definition på nivå för omvandling av befintliga byggnader till nollemissionsbyggnader till 2050. Utvärdera om Boverkets värde är för högt eller lågt.
  • Öka intresset för faktisk genomförande av energirenoveringsprojekt genom att sprida kunskap om vilka aspekter som är viktiga för lönsamma projekt och belysa energirenoveringars potentiella besparingsmöjligheter.
  • Göra en indikativ bedömning av vilken kapacitet som kommer att behövas för att genomföra energieffektiviseringsprojekt i enlighet med målsättningar i direktiven.
I förlängningen kan en utökad marknad för energirenovering leda till:
  • Attraktivare elteknikbransch - Genom att visa på energirenoveringars möjligheter för att nå mål inom elektrifiering, energieffektivisering och förnybar energi kan det öka intresset för branschen och därmed attraktionskraften.
  • Stabilare kompetensförsörjning – Om en stabil marknad för energirenovering kan etableras kommer det att underlätta för intresse av yrket och därmed en stabilare kompetensförsörjning.
  • Produktivitetsutveckling - Genom att öka kunskapen om vilka aspekter som är viktiga för lönsamma energirenoveringsprojekt bidrar det till produktivitetsutveckling genom att driva teknikutveckling, höja kompetensnivån och skapa effektivare arbetsprocesser. Det leder till kortare projekttider, färre fel och bättre samverkan mellan yrkesgrupper.
  • Långsiktigt hållbar tillväxt inom elteknikbranschen - fram till 2050 ska alla befintliga byggnader bli nollemissionsbyggnader. Flera av de projekt som kommer bli nödvändig berör elinstallationer.
Organisation Projektledare/genomförare: Åsa Wahlström, CIT Renergy Arbetsgrupp hos CIT Renergy: Charlotta Winkler, Gaurab Lama Insamling av data: : Jakob Morelius, Caverion Styrgrupp: Helen Magnusson, Installatörsföretagen Referensgrupp: Jakob Morelius, Caverion; Linnea Leppänen, INTEC; Lohman Krister, Bravida,. Ytterligare företag kommer att bjudas in till referensgruppen vid beviljat projekt. Sekundär referensgrupp, LÅGANs råd för energirenovering: Christine Olofsson, Byggföretagen; Lotta Bångens, Energieffektiviseringsföreningen; Magnus Lindberg, RO-gruppen; Mimmie Sundin, Vinci Energies; Dag Lundblad, Energimyndigheten; Carl-Magnus Palmblad, Energimyndigheten; Helen Magnusson, Installatörsföretagen; Åsa Wahlström, LÅGAN koordinator Genomförande Projektprocessen består av följande aktiviteter:
  • Insamling av data
Caverion har under flera år genomfört så kallade EPC-projekt där de har omfattande dokumentation. De erbjuder sig att sammanställa dessa data i en form så att CIT Renergy kan analysera dessa data. Övriga företag som sitter i referensgruppen har lång erfarenhet av att arbeta med större energirenoveringsprojekt men tyvärr har de inte möjlighet att bidra med sådan detaljerad information som krävs för analysen (deras erfarenhet tas istället tillvara i nedanstående aktiviteter). Här följer exempel på parametrar som kommer att ingå i sammanställningen (byggår, placering i kommun, offentlig eller privat ägare, area på projektet (Atemp), antal byggnader i projektet, verksamhetstyp, ventilationssystem, uppvärmningssystem, smarta automations- och styrsystem, genomförda energieffektiviseringsåtgärder (installationstekniska och byggnadstekniska), uppskattad teknisk livslängd på renoveringen, totalkostnad för projektet (om möjligt specificerad i material och installationsarbete), uppskattad avkastning på investering , energidata före och efter åtgärder (kWh/månad under ett år), uppskattad energikostnad). Sammantaget rör det sig om cirka 300 - 400 byggnader.
  • Analys av energirenoveringsprojekt
Caverions data analyseras för att ta fram genomförd energieffektivisering i kWh i förhållande till investerat kapital. Datan kategoriseras med avseende på parametrar nämnda ovan som byggår, verksamhet, area, åtgärder m.m. Resultaten består av sammanställning av energiprestanda liksom redovisning av lönsamhet. Byggnadernas energiprestanda efter renovering jämförs med Boverkets värde för nollemissionsbyggnader, där Boverkets värden utvärderas.
  • Intervjuer med beställare
Kvantitativa intervjuer genomförs med ca 10 beställare (projektledare, ekonomichefer, fastighetschefer, kommunråd). Här används beställare från samtliga företag som ingår i referensgruppen. Intervjuerna avser att fastställa hur beställarna ser på energirenoveringsprojekt i stort och beskrivning av erfarenheter från processen. Intervjuer innefattar bland annat frågor som varför de beställer sådana, deras förväntningar och erfarenheter av sådana projekt, deras uppfattning om realistiska och kostnadsoptimala energibesparingar, hur de ser på fortsatt energirenovering i deras byggnadsbestånd, vilka förväntningar de har på kommande lagstiftning i och med direktiven. Analysen från intervjuer sammanställs i en metodbeskrivning av processen som inkluderar kritiska moment för lyckade och lönsamma resultat på så sätt skapas ett generiskt underlag som kan användas brett.
  • Indikativ bedömning av framtida kapacitet
Det sammantagna resultatet av energibesparingspotential i analyserade byggnader jämförs med målsättningar i direktiven och en uppskattning görs av hur många fler energirenoveringar som behövs fram till 2050 för att uppnå målen. En indikativ bedömning av de resursers som behövs i de analyserade byggnaderna jämförs med fortsatt energirenoveringsbehov för uppskattning av behov av kapacitet till 2050.
  • Referensgruppsmöten
Två möten genomförs i den primära referensgruppen. På det första mötet diskuteras resultat från dataanalysen av genomförda projekt och om de stämmer med övriga aktörers erfarenheter samt vilka frågor som är primära att ha med till intervjuerna. På det andra mötet diskuteras det sammantagna resultatet från analys och intervjuer. Resultat diskuteras även på ett möte med LÅGANs råd för energirenovering.
  • Rapport och spridning
Resultatet sammanställs i en rapport som presenteras genom att arrangera ett digitalt seminarium där inbjudan sker brett till målgruppen myndigheter, fastighetsägare och elteknikföretag. Installatörsföretagen tar fram ett populärvetenskapligt faktablad för enklare spridning i branschen. Vidare sprids resultatet via Installatörsföretagens ordinarie kanaler, men också inom Energimyndighetens behovsägarnätverk LÅGAN.
  • Under projektet har projektledare kontinuerlig dialog med styrgrupp.

Slutrapport och Fördjupningsmaterial

Inga bilagor ingår.

Sökande företag/organisation

CIT Renergy

Projektledare

Åsa Wahlström,

Project Marketing Photo

137. Rimlig nivå på nollemission-byggnader 2050

Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska alla byggnader vara nollemissionsbyggnader år 2050. Boverket har därav ett regeringsuppdrag att fastställa en definition för nollemissionsbyggnader för befintliga byggnader i enighet med...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

132. Framtidens hållbara affärsmodeller – En kartläggning och analys inom elteknikbranschen i Övre Norrland

Projektbeskrivning och syfte – Framtidens hållbara affärsmodeller inom elteknik  Elteknikbranschen befinner sig i ett snabbt skifte, drivet av digitalisering, hållbarhetskrav och förändrade affärsförutsättningar. Teknikutvecklingen går fort, kunderna efterfrågar smarta och...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

136. eLearning för Elsäkerhetsledare

Syftet med projektet är att öka säkerheten för yrkesverksamma genom att erbjuda föreskrifter på ett flexiblare och mer tillgängligt sätt än klassrumsundervisning, genom att utveckla en e-learningkurs som kan genomföras...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

135. Öka elsäkerhetsmedvetenheten med gamification

Syftet med projektet är att motivera och öka lärandet om elsäkerhet hos främst yrkesverksamma och studenter inom branschen, genom att utveckla ett virtuellt och interaktivt spel med hjälp av nya...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

134. Utbildning med STREAM-BIM för Elinstallationsbranschen i enlighet med AB, AB-PU

AB, AB-PU är ute på remiss och planeras att fastställas Q4 2025 eller Q1 2026. I AB, AB-PU föreslås Modellen att ha ett visst företräde före beskrivning och ritning. För...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

133. Förstudie i utblidning i BIM för projektledare och kalkylatorer inom Elinstallationsbranschen

Förstudie för Utbildning i BIM för Projektledare och Kalkylatorer inom Elinstallationsbranschen, Fatt ingå i YH utbildningar och som fristående kurs samt företagsanpassad kursLäs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

131. Ritningstolken – AI automatiserad mängdning för installatörsbranschen

Ritningstolken är en AI-driven plattform som automatiserar kalkylprocessen och förbättrar projektöversikten inom el- och VVS-branschen. Plattformen innehåller tre huvudsakliga innovationsdelar: Symboldetektion – Identifierar och klassificerar symboler för el- och VVS-installationer....Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

81. Energirenovera Sverige

Detta projekt har sitt urspung i en idé där någon fått en tanke eller sett en möjlighet till utveckling av elteknikbranschen. Idén kan bli verklighet genom stöd och medel från...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

80. Justeringar samt tillbyggnad av BIP QTO för visualisering av modeller i 3D.

Detta projekt har sitt urspung i en idé där någon fått en tanke eller sett en möjlighet till utveckling av elteknikbranschen. Idén kan bli verklighet genom stöd och medel från...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

79. Nationella riktlinjer för brandskydd i solcellsinst.

Detta projekt har sitt urspung i en idé där någon fått en tanke eller sett en möjlighet till utveckling av elteknikbranschen. Idén kan bli verklighet genom stöd och medel från...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

78. Nya E-learningskurser

Detta projekt har sitt urspung i en idé där någon fått en tanke eller sett en möjlighet till utveckling av elteknikbranschen. Idén kan bli verklighet genom stöd och medel från...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

76. Integrera

Detta projekt har sitt urspung i en idé där någon fått en tanke eller sett en möjlighet till utveckling av elteknikbranschen. Idén kan bli verklighet genom stöd och medel från...Läs merarrow-right-icon

UTMANINGAR OCH IDÉER BLIR MÖJLIGHETER

Det är inte bara elteknikbranschen där utmaningar och idéer är till grund för utveckling och innovation. Hela installationsbranschen efterfrågar mer utvecklings- och innovationsarbete. Läs om installationsbranschens utmaningar och inspireras på INovation.nu. INovation är ett initiativ & en branschinkubator för idéer & samverkan i hela installationsbranschen.

INovation.nu arrow-right-icon

Ansökningstider och besked

Under året genomförs fyra möten där beslut tas om beviljande av medel.
Tider för inlämning av ansökningar är enligt följande:

Möte nrSista dag för ansökanBesked
1-2025februari 21v.13
2-2025maj 9v.24
3-2025september 5v.41
4-2025november 21v.51
Starta ansökningsprocessen arrow-right-icon
Nästa
deadline för ansökning
9 maj
Rulla till toppen