Energi Påverkan
Projekt:

137. Rimlig nivå på nollemission-byggnader 2050

Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska alla byggnader vara nollemissionsbyggnader år 2050. Boverket har därav ett regeringsuppdrag att fastställa en definition för nollemissionsbyggnader för befintliga byggnader i enighet med (EPBD), dvs en nivå som byggnader uppförda före 31 december 2020 ska uppnå år 2050. De kan anpassa nivåer för befintliga byggnader beroende på byggnadstyp, ålder och renoveringsmöjligheter men nivåer måste åtminstone vara kostnadsoptimala. Detta innebär att nivåerna minst måste vara kostnadseffektiva med avseende på investeringskostnader, energibesparingar och underhåll sammantaget sett över hela livscykeln. Förslaget planeras att skickas ut på remiss i slutet av juni med en remisstid sannolikt till början av september och därefter bearbetas för ett färdigt förslag tidigt 2026. Det är viktigt att nivåerna som Boverket föreslår hamnar rätt. Om nivåerna blir för lätta är det sannolikt att fastighetsägare genomför begränsade energirenoveringar i det befintliga beståndet med följd att Sverige inte kommer att klara sina klimatmål eller energieffektiviseringsmål enligt energieffektiviseringsdirektivet (EED). Om nivåerna skulle sättas för skarpa och det blir för kostsamt att genomföra energirenoveringar är det sannolikt att fastighetsägare avstår renovering och låter byggnader förfalla. I båda fall riskeras en avstannande marknad för energieffektivisering i byggnader. Idag har flera elteknikföretag etablerat en affärsverksamhet med att renovera och energieffektivisera det befintliga beståndet. Med rätt nivå på definition för nollemissionsbyggnader kommer marknaden att utökas med följd av långsiktig tillväxt i elteknikbranschen och gynnsammare förutsättningar för innovationer och teknikutveckling. Genom att undersöka idag genomförda EPC-projekt (Energy Performance Contract vilket innebär en energikartläggning, genomförande av åtgärder och uppföljning att utlovad energiprestanda uppnås) eller andra energirenoveringsprojekt av byggnader går det att fastställa vilka investeringar fastighetsägare väljer att genomföra för att minska byggnadens energianvändning. Det visar därmed på vilken nivå fastighetsägare bedömer vara kostnadsoptimala. Vidare ska energitjänstemarknaden, som EPC och energirenoveringar, främjas enligt EED artikel 29, vilket goda exempel av genomförda EPC-projekt kan bidra till. Installatörsföretagen skulle vilja utvärdera vilka nivåer på energiprestanda som deras medlemmar har nått när de har genomfört EPC-projekt eller andra energirenoveringsprojekt med uppföljning av utfallet och visa på möjligheter med EPC-projekt för att främja marknaden för elteknikföretagen som arbetar med energieffektivisering.
Project Marketing Photo
Project Marketing Photo
Syftet med projektet är att fortsatt stimulera en marknad för energirenoveringsprojekt, gärna i formen av EPC, och på så sätt stärka den del av elteknikbranschen som jobbar med sådana projekt. Projektet har följande mål:
  • Ta fram analysresultatet om vilken kostnadsoptimal energirenovering som genomförs idag och ställa det i relation till en definition på nivå för omvandling av befintliga byggnader till nollemissionsbyggnader till 2050. Utvärdera om Boverkets värde är för högt eller lågt.
  • Öka intresset för faktisk genomförande av energirenoveringsprojekt genom att sprida kunskap om vilka aspekter som är viktiga för lönsamma projekt och belysa energirenoveringars potentiella besparingsmöjligheter.
  • Göra en indikativ bedömning av vilken kapacitet som kommer att behövas för att genomföra energieffektiviseringsprojekt i enlighet med målsättningar i direktiven.
I förlängningen kan en utökad marknad för energirenovering leda till:
  • Attraktivare elteknikbransch - Genom att visa på energirenoveringars möjligheter för att nå mål inom elektrifiering, energieffektivisering och förnybar energi kan det öka intresset för branschen och därmed attraktionskraften.
  • Stabilare kompetensförsörjning – Om en stabil marknad för energirenovering kan etableras kommer det att underlätta för intresse av yrket och därmed en stabilare kompetensförsörjning.
  • Produktivitetsutveckling - Genom att öka kunskapen om vilka aspekter som är viktiga för lönsamma energirenoveringsprojekt bidrar det till produktivitetsutveckling genom att driva teknikutveckling, höja kompetensnivån och skapa effektivare arbetsprocesser. Det leder till kortare projekttider, färre fel och bättre samverkan mellan yrkesgrupper.
  • Långsiktigt hållbar tillväxt inom elteknikbranschen - fram till 2050 ska alla befintliga byggnader bli nollemissionsbyggnader. Flera av de projekt som kommer bli nödvändig berör elinstallationer.
Organisation Projektledare/genomförare: Åsa Wahlström, CIT Renergy Arbetsgrupp hos CIT Renergy: Charlotta Winkler, Gaurab Lama Insamling av data: : Jakob Morelius, Caverion Styrgrupp: Helen Magnusson, Installatörsföretagen Referensgrupp: Jakob Morelius, Caverion; Linnea Leppänen, INTEC; Lohman Krister, Bravida,. Ytterligare företag kommer att bjudas in till referensgruppen vid beviljat projekt. Sekundär referensgrupp, LÅGANs råd för energirenovering: Christine Olofsson, Byggföretagen; Lotta Bångens, Energieffektiviseringsföreningen; Magnus Lindberg, RO-gruppen; Mimmie Sundin, Vinci Energies; Dag Lundblad, Energimyndigheten; Carl-Magnus Palmblad, Energimyndigheten; Helen Magnusson, Installatörsföretagen; Åsa Wahlström, LÅGAN koordinator Genomförande Projektprocessen består av följande aktiviteter:
  • Insamling av data
Caverion har under flera år genomfört så kallade EPC-projekt där de har omfattande dokumentation. De erbjuder sig att sammanställa dessa data i en form så att CIT Renergy kan analysera dessa data. Övriga företag som sitter i referensgruppen har lång erfarenhet av att arbeta med större energirenoveringsprojekt men tyvärr har de inte möjlighet att bidra med sådan detaljerad information som krävs för analysen (deras erfarenhet tas istället tillvara i nedanstående aktiviteter). Här följer exempel på parametrar som kommer att ingå i sammanställningen (byggår, placering i kommun, offentlig eller privat ägare, area på projektet (Atemp), antal byggnader i projektet, verksamhetstyp, ventilationssystem, uppvärmningssystem, smarta automations- och styrsystem, genomförda energieffektiviseringsåtgärder (installationstekniska och byggnadstekniska), uppskattad teknisk livslängd på renoveringen, totalkostnad för projektet (om möjligt specificerad i material och installationsarbete), uppskattad avkastning på investering , energidata före och efter åtgärder (kWh/månad under ett år), uppskattad energikostnad). Sammantaget rör det sig om cirka 300 - 400 byggnader.
  • Analys av energirenoveringsprojekt
Caverions data analyseras för att ta fram genomförd energieffektivisering i kWh i förhållande till investerat kapital. Datan kategoriseras med avseende på parametrar nämnda ovan som byggår, verksamhet, area, åtgärder m.m. Resultaten består av sammanställning av energiprestanda liksom redovisning av lönsamhet. Byggnadernas energiprestanda efter renovering jämförs med Boverkets värde för nollemissionsbyggnader, där Boverkets värden utvärderas.
  • Intervjuer med beställare
Kvantitativa intervjuer genomförs med ca 10 beställare (projektledare, ekonomichefer, fastighetschefer, kommunråd). Här används beställare från samtliga företag som ingår i referensgruppen. Intervjuerna avser att fastställa hur beställarna ser på energirenoveringsprojekt i stort och beskrivning av erfarenheter från processen. Intervjuer innefattar bland annat frågor som varför de beställer sådana, deras förväntningar och erfarenheter av sådana projekt, deras uppfattning om realistiska och kostnadsoptimala energibesparingar, hur de ser på fortsatt energirenovering i deras byggnadsbestånd, vilka förväntningar de har på kommande lagstiftning i och med direktiven. Analysen från intervjuer sammanställs i en metodbeskrivning av processen som inkluderar kritiska moment för lyckade och lönsamma resultat på så sätt skapas ett generiskt underlag som kan användas brett.
  • Indikativ bedömning av framtida kapacitet
Det sammantagna resultatet av energibesparingspotential i analyserade byggnader jämförs med målsättningar i direktiven och en uppskattning görs av hur många fler energirenoveringar som behövs fram till 2050 för att uppnå målen. En indikativ bedömning av de resursers som behövs i de analyserade byggnaderna jämförs med fortsatt energirenoveringsbehov för uppskattning av behov av kapacitet till 2050.
  • Referensgruppsmöten
Två möten genomförs i den primära referensgruppen. På det första mötet diskuteras resultat från dataanalysen av genomförda projekt och om de stämmer med övriga aktörers erfarenheter samt vilka frågor som är primära att ha med till intervjuerna. På det andra mötet diskuteras det sammantagna resultatet från analys och intervjuer. Resultat diskuteras även på ett möte med LÅGANs råd för energirenovering.
  • Rapport och spridning
Resultatet sammanställs i en rapport som presenteras genom att arrangera ett digitalt seminarium där inbjudan sker brett till målgruppen myndigheter, fastighetsägare och elteknikföretag. Installatörsföretagen tar fram ett populärvetenskapligt faktablad för enklare spridning i branschen. Vidare sprids resultatet via Installatörsföretagens ordinarie kanaler, men också inom Energimyndighetens behovsägarnätverk LÅGAN.
  • Under projektet har projektledare kontinuerlig dialog med styrgrupp.

Slutrapport och Fördjupningsmaterial

Inga bilagor ingår.

Sökande företag/organisation

CIT Renergy

Projektledare

Åsa Wahlström,

Project Marketing Photo

158. Halverad konceptavgift ETG College

ETG College har funnits i nästan femton år. Under den tiden har vi samlat stora mängder erfarenheter – om vad som fungerar i undervisningen, vad som skapar kvalitet och var...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

157. Resurser – Fler medarbetare till elteknikbranschen

Bakgrund – vad har vi gjort Under perioden 2023–2025 har ETG College genomfört ett omfattande utvecklingsarbete med tydligt fokus på att höja kvaliteten i utbildningarna och stärka kompetensförsörjningen i elteknikbranschen....Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

156. Kompletterandeutvecklingskostnader Eltekniktjänster

Installatörsföretagen har under de senaste åren utvecklat fyra fantastisk digitala produkter för elteknik branschen och våra medlemmar. De 4 produkterna är... Säker El Kontroll EL Fastighetslogg Säker SOL ETU har...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

155. Säkrare solcellsinstallationer med linjär värmedetektion

Projektet syftar till att öka säkerheten i solcellsinstallationer på tak genom att utvärdera linjära värmedetektorkablar (LHD) som metod för tidig brandupptäckt. Bränder i solcellsanläggningar orsakas ofta av ljusbågar, hot spots...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

146. Säkrare solcellsinstallationer med linjär värmedetektion

Projektet syftar till att öka säkerheten i solcellsinstallationer på tak genom att utvärdera linjära värmedetektorkablar (LHD) som metod för tidig brandupptäckt. Bränder i solcellsanläggningar orsakas ofta av ljusbågar, hot spots...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

149. Elkollo 2026-2029

Se bifogad ansökan för fullständig ansökan. Elkollo är ett initiativ som syftar till att inspirera barn i åldern 9 till 12 år, oberoende av kön, ursprung eller socioekonomisk bakgrund. På...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

153. EvA Industri

De branschanvisningar för elsäkerhet vid arbete som finns på marknaden för elteknikföretag idag bygger alla på europastandarden SS-EN 50 110-1. Däribland den mellan Installatörsföretagen, Energiföretagen och FIE partsgemensamma publikationen ESA...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

145. Kontroll El 2.0

Det finns i Sverige cirka 3 200 000 elanläggningar som kräver en dokumenterad rutin för att uppfylla de tvingande kraven i elsäkerhetslagen. Marknaden är enorm och en mycket stor möjlighet för elteknikbranschen...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

144. IN Anläggningsregister

De tjänster som Installatörsföretagen tillhandahåller åt marknaden har ofta medlemsföretag och andra typer av installationsföretag som primär målgrupp. Leveransen från dessa tjänster är ofta någon form av anläggningsdokumentation, till exempel...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

141. Paketering av ETG College utbildningsmodell

Projektet bygger vidare på de omfattande förarbeten som genomförts för att paketera den reguljära elutbildningen. Arbetet har tagit betydligt mer tid än ursprungligen beräknat, framför allt på grund av övergången...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

143. Materialpriskollen

IN ska ta fram en digital och webbaserad tjänst i form av en snittlista, som visar genomsnittet av de olika grossisternas listade bruttopris (det pris som anges i grossisternas listor...Läs merarrow-right-icon
Project Marketing Photo

142. Handbok Projektörer

Syftet med projektet är att uppdatera handboken/guide som i någon mån är att betrakta som branschregler eller rekommendationer. Uppdateringen är nödvändig utifrån att Arbetsmiljöverket genomfört en omfattande regelöversyn som trädde...Läs merarrow-right-icon

UTMANINGAR OCH IDÉER BLIR MÖJLIGHETER

Det är inte bara elteknikbranschen där utmaningar och idéer är till grund för utveckling och innovation. Hela installationsbranschen efterfrågar mer utvecklings- och innovationsarbete. Läs om installationsbranschens utmaningar och inspireras på INovation.nu. INovation är ett initiativ & en branschinkubator för idéer & samverkan i hela installationsbranschen.

INovation.nu arrow-right-icon

Ansökningstider och besked

Under året genomförs fyra möten där beslut tas om beviljande av medel.
Tider för inlämning av ansökningar är enligt följande:

Möte nrSista dag för ansökanBesked
1-2026februari 23v.14
2-2026maj 4v.24
3-2026september 1v.41
4-2026november 13v.51
Starta ansökningsprocessen arrow-right-icon
Nästa
deadline för ansökning
23 feb
Rulla till toppen